inga krafter kvar
Kategori: Allmänt
Att lifta här i Magamba är inte alls som i Sverige. Det är snarare ett naturligt sätt att färdas på. Det är självklart att hjälpa varandra att ta sig till olika platser, eftersom avstånden här är markanta och tillgången till bil inte är säker. Här är en bild på när vi för första gången liftar från Universitetet till Lushoto, en färd på ca 1 mil (som vi tidigare har knatat). Vi fick plats på ett flak som tog oss ner till söndagsmarknaden. Vilken frihetskänsla det var!
Förövrigt är allt halvbra med oss. Vi har magproblem från båda ändarna av kroppen om man säger så. Därför är krafter en bristvara och hemlängtan ett faktum. Längtar tills min och Olles mage har vant sig vid den Tanzaniska bakteriekulturen. Tills dess: Vila, gå på toa, dricka resorb, vila, gå på toa, dricka.
