Inget internet framöver, eller?
Kategori: Allmänt
Imorgon åker vi ut på praktik och kommer därmed bo i värdfamiljer runt om i Tanzania. Vi har sagt hejdå till de som åker längre bort. Känns så konstigt att inte vara en hel klass från och med nu. Jag, Julia, Olle och Adam kommer bo i samma famlij i Irente-området, nära Lusotho. Hur, exakt var, när och vilka är fortfarande oklart. Maria som jag och Olle skulle bo hos hade inte möjlighet att ta emot oss, så vi fick hoppa in i Julia och Adams familj (som är vänner med lärarna på SECOMU). Men det är bara positivt! Ju fler dessto bättre. Ingen av oss kan ens föreställa sig hur nästkommande veckor kommer se ut. Ska vi betala mat själva? Får vi mat av familjen? Kommer vi bo i ett slott eller i en hydda? Talar familjen någon Engelska eller är det endast Swahili som gäller? Vart bor familjen? Hur bor familjen? Hur gör man med dusch/tvätt/säng? Får man bo i ett rum många andra? Men denna situation vi befinner oss i just nu är så typisk Tanzanias kultur och det har sin charm faktiskt. Vi tar det som det kommer. Vi vet att vi någongång under morgondagen kommer vi bli eskorterade till denna familj, alla frågetecken som nu finns kommer i sinom tid suddas ut. Ingen idé att oroa sig över saker vi inte kan förändra.
Praktiken är bekräftad i alla fall. Olle och jag kommer praktisera på Rainbow School, en skola för autistiska barn. Vi kommer arbeta med Outreach programme, då vi kommer åka runt i byar för att leta efter barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och informera om att hjälp finns att få. Tyvärr förekommer det idag i Tanzania att föräldrar gömmer sina barn på grund av olika funktionsnedsättningar och värderar de likvärdigt med djuren på gården. De finns alltså barn som lever i stall och andra hemska förhållanden som vi då, ska försöka hitta och hjälpa.
Jag vill förtydliga att internet (antagligen, har ju ingen aning egentligen) inte kommer vara lika säkert som det är här på universitet. Mitt tanzaniska nummer är: +255785131281 ifall ni behöver få tag på mig fort. Annars kommer jag läsa kommentarer/mail/facebookmeddelanden när jag har möjlighet.
HA DET SÅ FINT ALLA MÄNNISKOR I OMVÄRLDEN. TA HAND OM VARANDRA. VI SES SNART.
Detta blir nog mitt sista inlägg här på väldigt länge. Ikväll kollar jag på stjärnorna och tänker på hur liten världen är ändå. Jag finns alltid en flygresa bort. Ser alltid samma stjärnor. Vi går på samma jord och dricker samma vatten.
